Beckie in Canada

"When Ron Weasley says 'bloody hell!' you the shit is going down."


Jag har världens hemlängtan, och pga det så har jag inte haft mycket lust till att skriva över huvudtaget. Vilken dock kom tillbaka idag, då jag fick små panikattacker på spanskalektionen då jag insåg att jag vill läsa engelska, eftersom att man då får skriva. Men eftersom att jag bara kan ta fyra lektioner per dag, vilka är sång, spanska, juridik och teater, så får det inte plats om jag inte vill byta ut någon, vilket jag inte vill just nu. Så därför ska jag fråga i receptionen imorgon om det finns någon skrivgrupp eller vad som helst, ska fråga om skoltidningen fortfarande finns fastän att lektionen i vilken man skulle skriva den, Creative Writing, är inställd. Jag skriver däremot dagbok varje dag och ska från och med nu börja blogga mer, och skriva historier och noveller, och kanske till och med börja skriva på en bok. Jag har ingen aning om vad den ska handla om än så länge, jag brukar inte gilla att försöka tvinga fram en inspiration eller handling. Det brukar alltid bli bättre när de bara kommer till en. Som med J.K. Rowling ungefär. Ska vi se ifall en ny Harry Potter dyker upp i mitt huvud under de kommande dagarna? Det vore ju lite halvnajs sådär.

Jag märker att jag skriver och pratar meningar lite konstigt, jag bygger dem fel liksom. Antingen är det för att jag är trött eller så är det för att den enda svenska jag pratar är ungefär en timme per dag med mamma. Fast jag saknar att prata svenska. Jag är ju van vid att prata svenska med alla. Och nu, helt plötsligt, så pratar jag engelska med alla (förutom mamma). Det har gjort att jag ofta automatiskt börjar prata på svenska med Anders, min kusin som det enda han kan på svenska är "tack för maten" och "käften".

Förresten! Min mammas kusin Maria, som också bor här, har kollat runt lite och hittat en agentur för statister! Kul att allting kommer på samma dag. I skolan så träffade jag nämligen en kille som heter Peter som är med i en sån agentur, och han har varit med i Disney Channel-filmer som statist genom den agenturen. FeEEEtttTTT assoowww, ska bli nästa Jonas Brothers-Joe's flickvän (ni vet, först var det Taylor Swift, sen Demi Lovato..)

Jag var på IKEA i förrigår också med Theresa för att köpa en lampa. Det gjorde ju inte direkt att hemlängtan försvann. Alla namn på alla varor var på svenska, och på de gula väggarna stog det i blå färg "Hej! That's how you say "welcome" in Swedish". Och så kom vi till godisdelen och det fanns massa svenskt godis. Eller massa och massa, det fanns Marabou och skumsvampar typ. Allting tog slut i ett svisch här i huset, så jag fick fyra rutor choklad, av allt vi köpte. Två Marabou, skumsvampar, två lådor prinsesstårta (kan ni fatta att dem inte har prinsesstårta utanför Skandinavien? Vad äter dem på födelsedagar liksom?), dammsugare, Ballerinakakor, havreflarn med choklad på, och gud vet vad mer. Fyra. Rutor. Choklad. Vem åt upp resten liksom? Har dem ett knippe träsktroll gömt nånstans i huset kanske?

Jag är lite sur på mig själv för att jag längtar så att jag långsamt avlider till den 22 december, satt jag kan åka hem och åka till Thailand med mamma, Helene & Johnny. Jag menar, här är jag i Canada, för det första. Sedan jag var tolv har min största dröm (okej, lite överdrift) varit att sätta min fot i ett engelskspråkigt land. Så åkte vi förstås till Edinburgh (mitt kära Edinburgh!) och till London (mitt kära London!). Men jag ville vara i Nordamerikat, förstår ni. Och nu är jag här. Plus att jag går i high school, vilket jag fick lite panik över förra året för att jag tänkte att shit, jag kommer aldrig få testa att gå i high school! Och dra på trisse! Nu går jag i high school i Canada, och jag går på lektioner som sång, teater och juridik. Sång har jag saknat som en buffel sen jag slutade Hemmestaskolan, och där med slutade ha musik. Teater har jag saknat sen jag slutade på teater för tre år sen typ, och nu är det verkligen seriös teater också. De flesta som går där går där för att de vill kunna jobba som skådespelare, och de flesta har erfarenhet av att stå på scen och vara framför kameran. Jag har alltid varit intresserad av juridik också, och velat bli åklagare/advokat. Fråga för guds skull inte varför jag tycker att juridik är intressant, jag har inte den blekaste själv. Kanske för att man får argumentera och hitta kryphål, och leka lite detektiv kan man kanske säga också. Men juridiklinjen kom jag inte in på när jag sökte gymnasium, och hade nog inte velat gå den linjen heller. Det är en grej jag älskar med Canada, eller i alla fall med PMSS (skolan jag går i), (kul namn by the way), vet inte om det är så överallt i Canada. Att här behöver man inte välja en grej att sikta in sig på, utan man kan plocka lite hur man vill. Visst att det inte blir lika specialiserat och mer skrap på ytan att gå på musiklektioner än om man går t.ex. musiklinjen på gymnasiet, men man kan ju fortfarande vara inriktad och välja vilka kurser man vill ta, som går i samma riktning. Om jag t.ex. är intresserad av film, så skulle jag i PMSS kunna välja att ta film och drama. Och är jag intresserad av musik, så kan jag ta sång och rock school (en kurs som jag inte är helt säker på vad det är för något. Det är väl vad det låter som; en lektion där man lär sig rocka. Typ skaka på huvudet och sånt).

Kanske ska jag satsa på en karriär som SYO? (En SYO är en tant som hjälper tonåringar med vilka gymnasieval de ska välja.) Eller inte.

Nu är jag väldigt trött, vet att jag inte kommer somna för jag har inte sovit properly på en vecka nu, varför börja ikväll liksom när man kan skjuta upp det tio år till.. Dumma hjärna. Hatar nätterna här. Hatar all tid utanför skolan. Ju närmare jag kommer huset när jag åker hem från skolan, desto ledsnare blir jag och vill mer och mer bara härifrån. När jag kommer hem hit efter skolan, så skulle jag ge allt i världen för att få tiden att snabbspola till klockan 8.30 nästa morgon när klockan ringer in till sånglektion. Det enda glädjeämnet här hemma är när klockan är sent nog på kvällen för att jag ska kunna ringa mamma. Nu har Johnny också sagt att jag kan ringa till honom vilken tid på dygnet som helst, så loggar han in på Skype. Nu har Maria också bett mig att ringa till henne de senaste två dagarna efter skolan. Så det är de tre samtalen jag har här hemma. Och mina böcker och mina Kalle Anka-tidningar. Harry Potter och Kalle Anka är mina riddare i skinande rustning i min lilla grotta på 20 Mercier Road. Skolan är just nu det enda som keeps me going, annars skulle jag ha varit härifrån en sekund efter att mamma och Helene åkte. Jag älskar Canada, missförstå mig inte, men ingen annan plats än hemma på jorden är kul när man är ensam. Jag kanske ska flytta in i IKEA?



Böcker jag ska läsa (älskar att göra såna här listor, hihi):


Alla Harry Potter på svenska (har läst alla på svenska hundra gånger, och på engelska, och nu vill jag läsa så mycket svenska som jag bara kan. Frågade till och med i biblioteket idag om de har någon bok på svenska. Nej. Jag frågade hur det kommer sig, svenska är ju det största språket i världen Skandinavien?)

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson (titeln säger allt. Måste ju vara århundradets roligaste bok. Mamma läser den.)

The Shadow of the Wind av Carlos Ruiz Zafón (boktips jag fick av Peter. Fast den verkar lite läskig, tror jag väntar en sisådär tjugo år tills jag är lite modigare.)

Ronja Rövardotter av allas våran Astrid Lindgren. (Läste den för typ ett halvår sen. Astrid Lindgren-böcker är ju typ det sista man tror ska vara bra att läsa, om man inte är typ fem. Men alltså, de är ju faktiskt det. Ronja Rövardotter är en av mina favvoböcker (älskar Birk!!!!!!!) och Bröderna Lejonhjärta ska jag plöja igenom så fort jag kommer hem också.)

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren (ja.)


Kom med boktips, pipåll (<-- people)!!! Och vilka är era favvoböcker förresten? Mina är Harry Potter, såklart, finns inget bättre, På västfronten intet nytt av E. M. Remarque, Ronja Rövardotter, Robin Hood av Howard Pyle (LÄS!), Oliver Twist av Charles Dickens, Da Vinci-koden av Dan Brown, Änglar och demoner av Dan Brown, och ja, the list goes on. Just nu goes den tyvärr inte on i min hjärna (hjärnsläpp), för jag kan nämligen inte komma på vilka fler som är mina favvoböcker. Men vilka är era? Vill faktiskt veta så svara för en gångs skull, annars ska ni få se på andra bullar! (Om jag bara visste vilka ni var, ni övriga 14 stycken som inte är min mamma, min brorsa, mina två mostrar eller Lodis.) 

Ojojoj. Jag har faktiskt suttit här och skrivit sen jag slutade prata med mamma i fån telefonen (älskar att använda Gyllene Tider-låtnamn i vanliga meningar, ni borde testa! Tänk er liksom, att man säger Tylö Sun istället för Tylösand. Klockrent!) (Fån telefon är en låt) vilket var ungefär två timmar sen nu. Imorgon skriver jag mer om vad jag egentligen har gjort de här frånvarons dagar, ses då! Godnatt!

The Beckie has left the garage



I'm rather surprised to say, yes, I am feeling a bit Swedish today. Skylt från IKEA. På skylten brevid, den vita som det står stort $1.49, så står det "KEX BALLERINA". Hihi.